Häromdagen tog vi vårt pick och pack och begav oss till en närbelägen stad. Där fanns en Brostuga som vi gick in i. Och väldans mysigt var det också, och litet.
Brostugan bjöd oss på morotssoppa och hembakade semlor. 10 poäng av 10 möjliga skulle jag nästan vilja påstå.
Då det var dags för kaffet så skulle martharekordet slås. Hur många centimeter från fatet skulle de klara av egentligen?
Svar: 0 centimeter. Men det var kul att både sörpla i sig kaffet på detta sättet och också att bevittna proceduren. För man kunde nog kalla det för procedur, så invecklat var det.
Och efter Brostugan så ville vi också besöka Topelius hemgård. Det var ett tag sedan jag var dit sist, närmare bestämt 18-19 år. Ingen fara dock, allting var sig likt. Sockertoppen fanns kvar i det lilla köket. No worries.
En fin och mysig förmiddag med vänner. Sånt här gillar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar